Jag har lite då och då funderat på att ta mig an utmaningen att segla shorthanded-tävlingen Seapilot2star med Kampai. Det är dock ganska lång transport (dryga 200nm upp till start, ca 280nm race och sedan transport hem igen) så det har inte blivit av. Det är inte heller helt lätt att timea den veckas tid som krävs för att få det att funka.
I år dök dock möjligheten upp för mig att gästa på Jonas båt, en Dehler 34DD. Jonas har seglat racet flera år så både båt och skipper är beprövad. Självklart hängde jag på!
Årets väder såg ganska snällt ut och första etappen från Oxelösund över till Visby torde bli en ganska enkel match. Det visade sig dock att avsaknad av vind var ett större problem än för mycket denna gång. Flera timmar satt vi fast i bleke och svaga vindar så första etappen blev en lång utmaning. Vi kom sent i mål och fick bara ca 2h sömn innan det var dags att vara klar för start för etapp 2, Visby till Oskarshamn.
Etapp två blev riktigt fin segling i halvvind rakt på Ölands norra udde. Vi gjorde ett bra jobb dit och låg bra till. Sedan blev det kryss ned mot Blå Jungfrun för att sedan köra spåret in mot Oskarshamn. Kryssen tappade vi lite på och luriga vindar gjorde det svårare. Trevligt dock att vara förtöjda i vettig tid och faktiskt nästan få sig en hel natts sömn innan dags för den längsta etappen hemåt.
Vindarna för sista dagen var luriga. Prognoserna vittnade om stiljebälten och ett vindtömmande Kalmarsund söderifrån. Det gällde alltså att hinna komma iväg och missa blekna. Vi klarade oss ganska bra, även om vi med facit i hand borde följt våra tänkta instruktioner att gå nära land. De båtarna efter oss som gjorde det vann stort då de i princip aldrig saknade vind. Andra som gick efter oss fastnade flera timmar och guppade runt. Vi själva klarade oss ganska bra och efter fin nattsegling var vi framme i Oxelösund.
Vi var ganska defensiva hela seglingen gällande både starter och segelsättning, så under förutsättningarna blev ändå slutplaceringen inte så illa som förväntat. Plats 55 av dryga 100 båtar för ändå anses som en ok premiär för mig.
Nästa gång kanske Kampai orkar sig upp…
//Staffan
