Våren kom en kort sväng på besök och satte fart på båtsuget, men försvann snart igen. Innan sjösättning är det egentligen inte mycket som måste göras, mer än att täcka av och polera, men ständigt finns detta småfixande med grejer för att göra saker funka bättre eller funka som tänkt.

Nytt för säsongen är också att vi beslutade att sätta in en eltoa istället för vår pumptoalett. Efter en del velande föll valet ändå på att testa en Jabsco Lite Flush. Denna har fått lite blandade recensioner tidigare, men ett bra pris gjorde ändå att det känns värt ett försök. Fördelen ska vara att installationsmått osv passar med Jabscos manuella toalett, som var monterad tidigare. Inte att underskatta installationsförenklingar! Nackdelen verkar dock vara lite blandade erfarenheter av hur bra just Jabscos Lite Flush-modell är men de nyare varianterna, Lite Flush II ska ha en del barnsjukdomar tillrättade. Jag testade även toan på båtmässan nyligen och tycker ändå att den verkar rätt bra.

Sagt och gjort, det mesta är på plats men det återstår lite el-anslutning och fastskruvning. Jag passade på att byta någon av slangarna, men de flesta såg fina ut fortfarande så det kändes inte värt bekymret att byta, ännu…

Nästan monterad
Slangfix

Som tidigare nämnt så har det visat sig att inkopplingen till kylboxens Danfoss-kompressor varit fel, antagligen redan från varvet. Kompressorn slår aldrig av och även nu när jag bytt termostaten i boxen så är beteendet likadant. Efter lite utmärkt hjälp från Thermoprodukter med hur kablarna skulle sitta, en enkel omkoppling och vips så funkar termostat och kompressor som tänkt! Blå kabel på “T” så funkar det som tänkt.

Rätt sladd på rätt plats!

De gamla batterierna var utbytta en gång och högre än originalbatterierna. Det medförde att det inte passade med den lucka över batterifacket som antagligen funnits där i original. Jag kan inte minnas att jag fick med denna lucka (som inte passade då) när vi köpte båten från förra ägaren. Nu med de nya Litium-cellerna på plats är inbyggnadshöjden igen lägre och det går att ha ett “lock” över batterilådan vilket gör att stuven blir nyttig igen.

Batterifack utan lucka
Batterifack med lucka!

Slutligen testade jag även senaste tipset från Navico gällande B&G Vulcans möjlighet att snappa upp waypoint-information från NMEA2000-nätet. Som jag skrivit tidigare har jag inte fått den att göra det, dvs även om jag aktiverar GoTo Waypoint på min B&G Zeus3 vid ratten så vill inte Vulcan-plottrarna visa den relaterade datan (DTW/BTW osv). Nu verkar det dock funka, om man bara väljer rätt källa och rätt visning så fick jag det iaf att funka för viss data. Återstår att testa mer.

Snart sjösättning!

//Staffan

Arbetet har börjat med att byta ut befintliga batteribanker ombord, förbrukningsbanken (2x 85Ah GEL) och startbatteri (1x 75Ah Bly) till Litium. Förbrukningsbanken kommer ersättas med 4x 135Ah lösa celler och startbatteriet med ett 40Ah 12V-block. Allt anskaffat från EV-power i Tjeckien.

Uttjänt GEL-bank

Arbetet påbörjades i höstas genom att mindre förändringar gjordes i befintligt elsystem. Tanken är att ändra så lite som möjligt, därav också anledning till att behålla två separata kretsar. Det sitter redan bra batteri-isolator (Mastervolt IG-1602) på plats och originalinstallationen från Dehler är bra. Motorn, Volvo Penta D1-30, har en kraftig generator som passar utmärkt för att snabbt tanka upp batterierna.

För att vara på säkra sidan började jag med att byta landströmsladdaren från den Mastervolt IVO som satt monterad original, till en 3x 30A Victron Blue-laddare som har Litium-program.

Batteri-isolator och Mastervolt-laddare

Mastervolt-laddaren gick tyvärr inte att uppgradera till modernare mjukvara för Li-laddning, som jag vet att andra Mastervolt-laddare kan. Fördelen med Victron-laddaren är också att den har ett bluetooth-interface som gör att man smidigt kan se och justera inställningar i en app i telefonen. Sedan tidigare har jag även installerat en Victron BMV-712 batterimonitor, även den med bluetooth-integration, så övervakningen och inställningen av dessa blir enkel och smidig.

Victron-laddare och direkt anslutning till batteri-isolatorns utgångar. (Ja, det ska vara OK att montera laddaren “upp-och-ned” … )

Precis innan jul kom äntligen batterierna. Efter diskussioner med flera olika personer väl insatta i ämnet landade jag ändå i att göra en första laddning av de lösa cellerna en och en med en 3,6V laddare.

Leverans!

Då jag enbart har en RC-laddare för ändamålet, som leverera 8A vid 3,6V, så tog det sin lilla tid. Ca 10-12h per cell för att ladda fullt.

Laddning, cell för cell, 3,6V/8A

Efter denna fulladdning gjorde jag även en sista topp-laddning med samtliga fyra celler parallellkopplade. Samtliga celler visar väldigt likvärdig spänning, skiljer på tiondelar, så de är nu att ses som redo att seriekopplas och stoppas in i båten.

Toppbalansering, 3,6V/8A

Direkt efter laddning, 3,57V på samtliga celler. Efter några timmars vila kommer de ner till ca 3,4V. Vid tidigare inmätning låg samtliga celler på 3,41-3,42V.

Full-laddat!

12V-blocket har jag ännu inte laddat utan tänkte göra det med landströmsladdaren ombord. Det bör gå fort.

Efter lite grottande i båtens elsystem, som har ett medföljande elschema, så visade det sig att det ändå inte riktigt vad kopplat så som på schemat. Således fick det bli lite nyritande av huvudkretsen, dels före:

… och hur det är tänkt efter:

Nu återstår installation av härligheten och förhoppningsvis funkar allt precis så bra som tänkt. Det är en del pyssel kvar i båten med att få in lågspänningsskyddet mm, men i övrigt är det mesta förberett. Återkommer med mer om det senare.

Totalt minskas dessutom ca 50kg vikt, så ännu mindre att skylla på vid säsongens kappseglingar!

//Staffan

Även om det råder lågsäsong på seglandet så finns det alltid en del underhåll som behöver göras när båten står på land. Under sommaren så märkte jag att kompressorn till kylboxen aldrig slog av, oavsett om det blev kallt i boxen eller inte, så misstänkt trasig termostat. Efter goda tips från Thermoprodukter så kunder jag verifiera att det var termostaten som gett upp och inte bröt som den skulle.

Kylkompressorn i utrymmet under boxen, inget fel där

För att verifiera att det var termostaten som var trasig och inget annat så ska man rycka ut C eller T som då ska motsvara att termostaten “bryter”. Då ska kompressorn stanna, vilket den också gjorde. Alltså; trasig termostat.

Anslutningspanel, Danfoss-kompressor

Så bort med den trasiga och in med ny och förhoppningsvis en fullt fungerande kylbox till nästa säsong.

Trasig termostat

Annat småpyssel är också att plasten som håller högtalarna i sittbrunnen har gett upp, så efter lite velande med att sätta in andra modeller ändå blev samma som satt där original.

Återmontering väntar
Hittade samma högtalare som original, bara skruva tillbaka

Snart påbörjas det lite större projektet gällande byte av batterier från GEL/bly till Litium. Mer om det i senare post.

//Staffan

Så närmar sig hösten med stormsteg. Inledningsvis var tanken att hinna köra en sista kappsegling i Karlskrona men vind- och väderprognoser samt att vi inte riktigt kände för det gjorde att vi istället tog en dag till havs för att sedan påbörja avrustning och avmastning. Snart dags för upptagning. 

Vädret bjöd på friska vindar och ömsom sol och ömsom (kraftigt) regn.

Magnus

Staffan

Då vi aldrig testat hårdvindsfocken så tog vi upp den, mest för att ha koll på hur den funkar och framför allt, att den funkar. Bra segel att ha i beredskap när vinden friskar i och dacron-focken ska tåla uppåt 20m/s. Det tillsammans med nya stora revet i storen bör räcka långt, om så behövs. 

Hårdvindsfock

Fin segling blev det i alla fall, även om rejäla regn och vindbyar kom med jämna mellanrum. Däremellan dock riktig soligt och ännu ljumma vindar. 

Börjar ana oråd…

Mulen hemfärd

På söndagen tömde vi båten och fick smidigt ned masten. Allt klart för upptagning och därmed ett avslut för supersommaren 2018. 

Bjuder på en liten film från årets sista segling

//Staffan

 

Efter födelsedagsfirandet stack Magnus och jag ut två dagar för att få lite mer segling. Vi gick först till Karlskrona, via Hasslöbron och avnjöt en god öl och mat.  

Hasslöbron

Karlskrona by night

Morgonen efter studsade vi tillbaka västerut via en underbar halvvind / slör i full fart.

Kryss ut via Drottningskär

Tanken var att gå in Karlshamn men efter en kort titt i city-marinan, som såg helt trist och oinbjudande ut (för att inte tala om lukten) så seglade vi vidare till Tjärö (igen) istället.

Magnus till rors

Sedan tillbaka till Ronneby för att styra upp lite annan semesterverksamhet. Sommaren fortsätter med strålande solsken, varmt och ganska stabila vindar. 

Efter några veckors övervakning av batterierna verkar de faktiskt vara ganska friska, så LiFePO-bytet kan nog vänta en säsong till. 

//Staffan

 

Har börjat ana att mina GEL-batterier sjunger på sista versen. Däremot har jag inte haft det svart på vitt och tänkte därför börja med att installera en batterimonitor, som kan vara bra att ha ändå. Sagt och gjort, idag kom den på plats. Än så länge visar den dock att batterierna verkar ganska friska, så förhoppningsvis klarar de säsongen ut. Vid nästa byte får det bli Litium-batterier och med lite tur behöver det inte föra med sig så stora förändringar. 

Batterimonitorn blev en Victron BMV-712 med inbyggd Bluetooth-sändare så att status kan kontrolleras i telefonen. Därmed behöver jag inte dra några jobbiga kabeldragningar från batteriet till lämplig instrumentplats. 

Gamla ut

Nya in

I Dehlern är det tysk ordning på elsystemet så det var faktiskt så enkelt som “ta-ut-det-gamla, sätt-in-det-nya”. Verkar funka bra, nu återstår mätningar för att få ordning på batterierans faktiska status. 

//Staffan

 

Äntligen dags för riktig premiär med segel och allt. Sommarvädret håller i sig och en riktigt vacker kväll blev det. Vi premiärhissade det nya storseglet och gjorde några små findings. Det nya seglet har andra rev då vi ville ha ett större rev i seglet än tidigare. Vi hade dock inte tänkt på att det leder till vissa nödvändiga följdjusteringar gällande länger på revlinor i Seldéns single-line bom. Det blev vi dock snabbt varse om och efter lite justering så har vi nu första revet fixat men det andra, större revet, kräver en del pyssel. I övrigt stod det nya storseglet snyggt och känns som ett bra lyft. Det gamla var nog rätt slitet ändå… 

Kvällscruise

Magnus

Matchande segelställ!

B&G sunset

Dagen efter var det dags för säsongens första race. Ronneby Segelsällskap hade en intern liten enkel regatta inom- och utomskärs på ca 20nm. Vi var 9 båtar som startade i omväxlande vindar och väder. Starten gick i princip stiltje men sedan kom vinden och det blev ett riktigt bra race med både kryss och undandvindsben. Magnus och jag körde på två och lyckades segla riktigt bra för att vara första gången.

Många bakom…

Tomt framför!

A2-ben

Kryssben

Vi var först över mållinjen med ganska god marginal, så oavsett slutresultat efter SRS-beräkning så körde vi från resten av gänget! =)

Nästa problem för säsongen är att förbrukarbanken av GEL-batterier antagligen sjunger på sista versen efter 10 säsonger. Den stora frågan just nu är, bara byta ut till nya fräscha GEL-batterier eller gå LiFePO4-vägen… Återstår en del funderande och övervägande. Återkommer i ämnet. 

//Staffan

 

Efter lite NMEA2000-strul med den nya vindgivaren (B&G) blev det äntligen ordning på grejerna. Det visade sig att den förlängnings av NMEA2000 stamledning jag blev tvungen att göra då jag insåg att vindgivaren måste sitta på just stamnätet och inte på en drop-kabel, inte riktigt höll måttet. Jag använde Micro-C-kontakter för egen kontaktering av ändarna men hade lyckats slarva med jordledningen när jag skruvade ihop den ena kontakten. Ny kontaktering, en reset av nätverket och sedan allt funkar som det ska. 

AWA och TWA!

Även kompass-sensor blev kalibrerad och autopilotens “sea trail / autotune” genomfördes och allt ser ut att funka som det ska. 

//Staffan

 

Ännu en härlig sommardag med 25 grader och strålande sol. Magnus och jag träffades nere i Ronneby för att äntligen masta på och få Kampai klar för segling. Allt tar dock sin tid… 

Innan mastlyft ska masten tas ut och göras klar, vilket är en hel del pyssel. Vi bytte dessutom fock- och storsegelfall i förebyggande syfte, men genomdragningen av dessa nya gick enkelt och utan fadäs. 

Riggad och klar

Efter att ha sett Hamnens riggskola del 2, tänkte jag testa den fiffiga sling-läggningen som visas där för att slippa en klättring i masten. Vi måste ha slingen ovanför första spridarparet så de övriga åren har jag alltid klättrat mast vid på- och avmattning. Nu tänkte jag slippa åtminstone vid påmastning. Allt gick bra, men när vi skulle få loss slinget efter riggning så visade det sig ändå att det kinkade till sig så illa att Magnus fick åka upp till första spridarparet och lösa debaklet. Slutet gott allting gott dock. Mast på! 

Vi jobbade vidare och fick på hela riggen, en preliminär riggjustering och nya storseglet från Hamel på plats. Ska bli kul att testa! Krafterna sinade dock framåt kvällen så premiärturen får skjutas på ytterligare några dagar. Nu är Kampai dock segelklar! 

Den nya kick-hanteringen med dubbelkommando ser ut att funka som tänkt. Återstår att se om kvarvarande justeringslängd är för kort eller inte. Kan behöva korta de tidigare utväxlingarna lite för att få det bra. Även den nya lösningen för inhalet till focken via en avlastare och enbart en kontroll-lina för båda infallen ser ut att funka i teorin. Återkommer efter test och justering. 

Dubbelkommando på kicken

Jag kopplade också som hastigast in den nya vindgivaren i masttoppen men fick inte riktigt ordning på NMEA2000-nätet, så lite felsökning kvarstår. Det är nog bara lite kabelproblem så jag hoppas lösa det inom kort. 

//Staffan

 

Främst på grund av Raymarines upplevda totala fokus på fiske och motorbåtar och totalt (upplevt) ointresse av segling är nu skiftet till B&G ombord nästan slutfört. Återstår en del fixande och justeringar men det mesta är på plats. 

Senast installerades B&G NAC-3 autopilot med tillhörande sensorer och Triton2-display. Tanken är att testa om det funkar att köra systemet utan dedikerad manöverpanel utan förlita sig på autopilotkontroll via B&G Zeus-displayer tillsammans med fjärrkontroll. Funkar inte detta på ett bra sätt så får kanske en manöverpanel installeras senare. 

NAC-3, rodergivare och drivenhet

Bytet från Raymarine EV-pilot till B&G NAC-3 gick tämligen smidigt. Jag har valt att behålla Raymarines SeatalkNG-backbone som redan (i princip) fanns i båten och ansluter NMEA2000-enheter med Micro-C-kontakt via Raymarines adaptrar. Det funkar bra, men blir lite extra kostnad med adaptrarna. Jag behåller även Raymarines linjära drivenhet av typ 1 som funkar utmärkt ihop med B&G kursdator. Roderlägesgivaren byttes också till en ny NMEA2000-baserad variant. Allt ser lite klenare ut än motsvarande Raymarine-grejer, men förhoppningsvis ska det hålla. Roderlägesgivaren var lite större i fästet än motsvarande Raymarine så det blev lite meckande för att få den bra på plats. Kanske måste återkomma till den installationen efter lite inkörning. Precision9-kompassen / sensorn monterade jag på samma ställe som motsvarande Raymarine-sensor satt, så det borde funka bra. Enbart NMEA2000-anslutning. 

Problemet uppstod med B&G vindgivare som, efter mycket om och men, visade sig skulle anslutas som terminerande ändpunkt i NMEA2000-nätet. Det gjorde att jag blev tvungen att förlänga mitt backbone och dessutom skarva på en Micro-C-kontakt på SeatalkNG-backbonet för att “gå över” till Micro-C nät. Detta ska fungera då kableringen är densamma, bara olika kontakter. Jag har dock ännu inte fått tillfälle att testa vindgivaren ihop med resten av systemet så återkommer om detta. 

Triton2-displayen installerades istället för Raymarines AP-kontroller och täcker upp hålet bra. Jag kan inte kontrollera B&Gs AP från denna display men AP-vyerna ger ändå motsvarande information. 

Triton2

Mest intressant i kommande utprovning blir B&Gs fjärrkontroll till APn som är blåtands-baserad istället för Raymarines motsvarighet. Min förhoppning är att denna ska fungera mycket bättre och framför allt inte ta så lång tid att “starta”. Den var i alla fall enkel att koppla in och para ihop. 

Nu återstår kalibrering till sjöss och vind-instrument. Masten ska på först bara… 

//Staffan