I helgen blev det så årets sista seglats med Kampai. Hösten närmar sig och framför allt fylls kommande helger med andra åtaganden vilket gör att det är dags att förbereda för upptagning.
Först dock lite segling. Helgen lovade friska till starka vindar och Magnus och jag tog en sväng till Karlskrona.
Ditresan bjöd på slör med vindar uppåt 12-14m/s och vi tuffade på bra med bitvis båda rev i storen. Vinden var dock kall men en riktigt fin segling.
Lördagens utlovade regn och starkare vindar, denna gång rätt i nosen för att ta oss tillbaka hem, uteblev dock till stor del och vi tuffade oss hemåt med kryss.
Väl tillbaka i hemmahamn riggade vi av och gjorde allt klart för upptagning.
Tydligen trivdes humlen bra under presenningen över stöttorna i år. Ingen bryggeriverksamhet här dock.
Det har varit sämre med deltagande på kappseglingar för Kampai i år. Denna helg var det dock dags för Nättraby Segelsällskaps traditionella (41 år!) Godnattvalsen.
Rickard och jag seglade till Karlskrona i härlig SV uppåt 9-10m/s och loggade konstant 8-9,5kn. Härlig segling i sensommarsol och varmt vatten.
Efter ett kort pitstop för tankning vid sjömacken parkerade vi i Marinan där det var gott om plats.
Lördagen lovade strålande solsken men svaga vindar. På väg ut till Saltö och skepparmöte mötte vi en sällsynt representant för svenska Marinen.
Inför kappseglingen mönstrade resten av besättningen på som bestod av Tobias, Staffan och Noel. Planerad start var kl 11 men den sköts först upp ca 30 minuter då vinden var mycket svag. Efter ett antal lite förvirrade omstarter kom vi dock iväg 11:45 i svag 2ms S/SV. Totalt var vi 18 startande båtar.
Vi lyckades segla ganska skapligt i år och hade en underbar dag på havet med fin segling och omkörning båtar. Bra genanker-ben där vi fick fint drag i A2:an och ett par bra kryss-ben utan att förlora stort, som vi brukar göra.
Vinden ökade lite och var som mest omkring 5-6m/s pendlande mellan S och SV, så helt perfekta förutsättningar. Vi seglade upp oss som andra båt över mållinjen men det är svårt att stå sig mot alla andra duktiga seglare i Expresser, Star- och Folkbåtar. Kul är det i alla fall. Vi slutade på plats 10 av 18 startande båtar.
Efter målgång och obligatorisk varmkorv seglade Rickard och jag hem båten till Ronneby igen. Vinden mojnade av totalt framåt kvällen så det blev en hel del motorgång hemåt, men det var en strålande sensommarkväll och ett gott dagsverke.
Sommarlovet och semestrarna börjar lida mot sitt slut. Förhoppningsvis är inte seglingssägongen slut än och det finns åtminstone några mindre kappseglingar kvar under sensommaren att ta del av.
Idag var Karin, Magnus, Elliot och jag ute på en dagstur med lunchstopp på Stora Ekön. Sol, vind och vad mer kan man begära. Varmt i vattnet och egentligen en helt vanlig bra svensk sommardag.
Karin och Elliot tävlade om att hålla fötterna i vattnet, men med 22 grader i vattnet var det inte någon utmaning längre. En betydligt mer utmanande lek på vårenkanten …
Så var det dags för en andra tripp med utökad besättning. Första dagen bjöd på vacker sommar med sol och behagliga vindar. Vi drog över till Hanö igen och testade restaurangen som, på gott och ont, svidat om till att bli en tämligen sådärbra pizzeria.
Vissa höll mest till där uppe …
… och andra mest där nere.
En riktigt fin dagssegling med glad besättning.
Det var dock en väldigt fin kväll som avslutades med smygande på hjortar och letande efter Drakmärket.
Dagen efter bjöd på helt annat väder. Vi tog oss norrut och in i Karlshamns skärgård för att slippa vind och vågor men möttes av regn och bitvis gammal sjö. Perfekt utgångsläge för sjösjuka vilket också slog igenom hos delar av besättningen.
Senare på dagen friskade vinden i och regnskurarna avlöste varandra men på det stora hela riktigt fin segling.
Allt som allt ändå en fin tur med bra segling och trevligt sällskap.
En första sväng med familjen på några dagars segling. Sommaren här kommit av sig lite och temperaturerna är allt annat än högsommarlika, både i luften och i vattnet. Vädret är dessutom lite lynnigt med ganska snabba växlingar i både vind och karaktär.
Denna gång var det Therese, Elliot och jag som gav oss ut. Vi seglade runt i Blekinge mellan Ronneby, Hanö, Karlskrona, Tjärö och hade både fin segling och trevliga hamnvistelser.
Första dagen seglade vi över från Ronneby till Hanö. Kalla vindar och regn och Therese fick äntligen lite nytta av sitt inskaffade sjöställ och varma mössa. Väl framme på Hanö gjorde vi den obligatoriska vandringen till fyren och engelska kyrkogården.
Andra dagen var vädret trevligare och vi satte kurs mot Karlskrona för att där på kvällen möta upp med Lisa, Joel och Lukas. Vi hade en kalassegling med A2:an uppe i princip hela vägen.
Tredje dagen seglade vi till Tjärö för att ta det lite lugnt. Igen en riktigt fin dag med sol och bra vind fast tyvärr ganska kallt. Då väderprognosen vittnade om ymnigt regn och åska dagen efter planerade vi från början att ligga kvar två nätter på Tjärö. Väl på plats efter en smidig tilläggning, så kom en rejäl motorbåt in som otroligt proffsigt (via trådlös fjärrkontroll på akterdäck) manövrerade in sig mellan båtar och bojar.
Som planerat låg vi kvar på Tjärö dagen efter. Framåt eftermiddagen började regn och åska komma och vädrets makter bjöd på väldigt kraftiga regn- och åskbyar med hagel. Skönt att ligga förtöjd.
Sista dagen för denna turen bjöd åter på vackert soligt väder med härliga vindar. Vi bestämde oss att svänga förbi vänner på vägen och blev varse om att kaffet var klart, så vi förtöjde vid en av SXK bojar på baksidan av Tjärö och blev upphämtade (bordade!) av pirater i slup.
När vi blev återförda till moderskeppet begav vi oss hemåt och så var den första lite längre turen med familjen klar för denna sommaren.
Det ter sig lovande för kommande turer och framtida sommarsäsonger!
Långhelgerna följer efter varandra. Väl avstämt med försommarvärme och behagliga vindar. Vi enades om att ta en preimärtur till Tjärö för att ta en liten kort övernattningstur, hela familjen.
Vi tog inomskärsvägen till Tjärö och efter en något orutinerad tilläggning med besvärlig sidvind traskade vi iland på Tjärö för att se vad som var nytt för säsongen.
Vi åt middag på restaurangen som tyvärr steppat ned lite denna säsong. Istället för tidigare års välkomponerade a la carte-meny var det nu buffé. Helt ok, men ett litet nedköp tycker jag och något som de kanske förlorar på. Lite synd.
Natten bjöd på lugn och ro och hemseglingen dagen efter var ren solnjutning med bra styrning av Elliot och en nöjd fru.
Jag har lite då och då funderat på att ta mig an utmaningen att segla shorthanded-tävlingen Seapilot2star med Kampai. Det är dock ganska lång transport (dryga 200nm upp till start, ca 280nm race och sedan transport hem igen) så det har inte blivit av. Det är inte heller helt lätt att timea den veckas tid som krävs för att få det att funka.
I år dök dock möjligheten upp för mig att gästa på Jonas båt, en Dehler 34DD. Jonas har seglat racet flera år så både båt och skipper är beprövad. Självklart hängde jag på!
Årets väder såg ganska snällt ut och första etappen från Oxelösund över till Visby torde bli en ganska enkel match. Det visade sig dock att avsaknad av vind var ett större problem än för mycket denna gång. Flera timmar satt vi fast i bleke och svaga vindar så första etappen blev en lång utmaning. Vi kom sent i mål och fick bara ca 2h sömn innan det var dags att vara klar för start för etapp 2, Visby till Oskarshamn.
Etapp två blev riktigt fin segling i halvvind rakt på Ölands norra udde. Vi gjorde ett bra jobb dit och låg bra till. Sedan blev det kryss ned mot Blå Jungfrun för att sedan köra spåret in mot Oskarshamn. Kryssen tappade vi lite på och luriga vindar gjorde det svårare. Trevligt dock att vara förtöjda i vettig tid och faktiskt nästan få sig en hel natts sömn innan dags för den längsta etappen hemåt.
Vindarna för sista dagen var luriga. Prognoserna vittnade om stiljebälten och ett vindtömmande Kalmarsund söderifrån. Det gällde alltså att hinna komma iväg och missa blekna. Vi klarade oss ganska bra, även om vi med facit i hand borde följt våra tänkta instruktioner att gå nära land. De båtarna efter oss som gjorde det vann stort då de i princip aldrig saknade vind. Andra som gick efter oss fastnade flera timmar och guppade runt. Vi själva klarade oss ganska bra och efter fin nattsegling var vi framme i Oxelösund.
Vi var ganska defensiva hela seglingen gällande både starter och segelsättning, så under förutsättningarna blev ändå slutplaceringen inte så illa som förväntat. Plats 55 av dryga 100 båtar för ändå anses som en ok premiär för mig.
Idag var det dags för sjösättning. Våren börjar precis komma tillbaka och lovar gott inför helgen. Vi var några båtar för sjösättning och Magnus, Elliot och jag var på plats för att få Kampai i sjön.
Efter lite välförtjänt fika och diversehjälp så passade vi även på att masta. I år använde vi igen knepet med slingen från Arconas mastningsskola och denna gång funkade det kanon. Ingen klättring i masten nödvändig vid påriggning!
Dagen efter gjorde vi även resten sjöklart och hann klart med allt utom att få segel på plats.
Ytterligare några dagar senare under helgen hann vi faktiskt även med att göra klart det sista och även ge oss ut på en kort tur för att hissa segel och se till att allt satt på plats som det skulle. Vi fixade rev 1 rätt till storseglet så det passar som tänkt efter segelbytet förra året. Rev 2 återstår att fixa med lite längre tampar, men det är förberett nu. Riggen är också intrimmad en första gång.
Förbindelseprov med VHF till Stockholm Radio genomfördes och funkade bra.
Att vi var ute tidigt märktes eftersom sjömärkena till inloppet i viken ännu inte var utsatta. Lågvatten var det också.
Våren kom av sig och det blev kallt och trist igen. Vårarbetet blev därmed också fördröjt lite längre än tänkt efter de första härliga vårdagarna. Vi blev dock ändå tvungna att invänta att andra båtar kom i sjön för att kranen skulle kunna ta oss, så ingen skada skedd. Saltö varv behövde också några extra dagar på sig för att kunna timea lämpligt väder och temperatur.
Elliot och jag var nere och fixade inkopplingen av nya logg/lod/temp-givaren till NMEA2000-nätet, en Airmar DST800.
Även de spruckna sittbrunnshögtalarna blev utbytta mot nya av samma modell som tidigare.
Jag passade även på att byta ut en ful-kabel från navigationsbordet fram till mastfoten till en riktig NMEA2000-kabel. Efter att jag tagit bort kablage för de gamla logg- och lodgivarna var det inte längre något problem att dra igenom den riktiga tjockare NMEA2000-kabeln.
Nästa gång är det dags sjösättning! Hoppas på att våren ger oss några fina dagar.
Så närmar sig hösten med stormsteg. Inledningsvis var tanken att hinna köra en sista kappsegling i Karlskrona men vind- och väderprognoser samt att vi inte riktigt kände för det gjorde att vi istället tog en dag till havs för att sedan påbörja avrustning och avmastning. Snart dags för upptagning.
Vädret bjöd på friska vindar och ömsom sol och ömsom (kraftigt) regn.
Magnus
Staffan
Då vi aldrig testat hårdvindsfocken så tog vi upp den, mest för att ha koll på hur den funkar och framför allt, att den funkar. Bra segel att ha i beredskap när vinden friskar i och dacron-focken ska tåla uppåt 20m/s. Det tillsammans med nya stora revet i storen bör räcka långt, om så behövs.
Hårdvindsfock
Fin segling blev det i alla fall, även om rejäla regn och vindbyar kom med jämna mellanrum. Däremellan dock riktig soligt och ännu ljumma vindar.
Börjar ana oråd…
Mulen hemfärd
På söndagen tömde vi båten och fick smidigt ned masten. Allt klart för upptagning och därmed ett avslut för supersommaren 2018.